Judarnas dop
Judiska traditioner och högtider
De judiska traditionerna och högtiderna skapar en gemensam judisk identitet och ett kollektivt minne. Detta är mycket viktigt för alla judar och har varit så i alla tider. Det är dessa traditioner som utgör kärnan inom judendomen.
Bild: Yair Aronshtam
Chanukka (ljusfesten) varar i åtta dagar, och varje kväll tänds ett nytt ljus.
Att leva som jude i vardagen
Synagogan
Synagogan är en plats för bön, gudstjänst, undervisning, kulturutbyte och gemenskap. I alla synagogor finns ett skåp där torarullarna förvaras. Detta skåp kallas ark och framför det brinner ett ljus. Toraläsningen brukar ske från ett särskilt bord.
En församling brukar ha en kantor och en rabbin. Kantorn är försångare och kan leda en gudstjänst medan rabbinen undervisar.
Det judiska året är ett månår, d.v.s. det rättar sig efter månens faser och består av dygn. För att justera det med solåret införs skottmånader.
Tideräkningen är en annan än den kristna. År 1 är det år som Skapelsen ska ha ägt rum enligt tolkningar av skrifterna. Det inträffade
Sabbaten
Sabbaten är namnet på den judiska helgen. Under sabbaten vilar man.
Sabbaten börjar på fredag kväll och fo
Judarna i Sverige: Forskarnätverk om judarnas historia
Inger M Zachrisson
Institutionen för arkeologi och antik historia Centrum för genusvetenskap Uppsala universitet Uppsala universitet Tack till Miliana Baer för översättning till nordsamiska. /Redaktörerna Håkan Tunón Märit Frändén Centrum för biologisk mångfald Institutionen för nordiska språk SLU/Uppsala universitet Uppsala universitet Carl-Gösta Ojala May-Britt Öhman Institutionen för arkeologi och antik historia Centrum för genusvetenskap Uppsala universitet Uppsala universitet Tack till Karin Tuolja för översättning till lulesamiska. /Redaktörerna Tack till Ellen Bull Jonassen för översättning till sydsamiska. /Redaktörerna Åvtebaakoe G ïjren akte dåaresthfaageles viermie Uppsalesne tseegkesovvi, gusnie dotkijh mah iedtjem utnin dotkemen jallh jïjtse dotkemen bïjre saemien aamhtesi bïjre. Uppsalan akte guhkies aerpievuekie saemien dotkeminie, jïh aaj daan biejjien jïjnjh ovmessie aamhtesi bïjre dotkeminie, goh båatsoe jïh eatnemevaarjelimmie jïh saemien gïelh jïh saemien nomme-vuekieh.
Joh
Johannes vittnade och sade: Jag såg Anden komma ner likt en duva från sky och stanna över honom. Jag kände honom ej, men denne som sände mig för att döpa inom vatten sade till mig: Den ni ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper i den helige Ande. Jag besitter sett detta och vittnat: han existerar Guds Son.
Under Jesu tidsperiod döpte även judarna. Deras dop plats en förebild för vårt, men betydde inte identisk sak. till dem plats dopet enstaka bekännelse, var människan visar att man vill lyssna till Gud. När man blev döpt av Johannes döparen visade man även att man ville bli av tillsammans det vilket skiljde enstaka från Gud: man bekände sina synder i hoppet om Guds nåd.
Men även Jesus blev döpt. Varför? Hur kunna Guds Son bli döpt? Han, den enda människan som föddes utan synd – varför skulle han vilja erkänna sina synder? Jo, då Jesus blev döpt blev det tvärtom: han tog på sigvårasynder. All den ondska mänskligheten bär drogs in inom honom samt blev hans. Jesus existerar både Gud och människa. I honom finns Gud helt samt fullt, dock samtidigt allt som enstaka människa äger. Han existerar ett samt samma tillsammans med vår mänskliga själ samt vår lekamen, och han blev även gjord mot vår skuld.
Varför? Vad utför han tillsammans med den? Jo, han g