Sveriges studentkårer
Sveriges förenade studentkårer
| Sveriges förenade studentkårer | |
| Syfte | SFS syfte är att genom påverkansarbete företräda och tillvarata medlemskårernas och studenternas intresse. |
|---|---|
| Sätesort | Stockholm |
| Grundad | |
| Styrelse | |
| Ordförande | Rasmus Lindstedt |
| Vice ordförande | Elsa Berlin |
Sveriges förenade studentkårer (SFS) är en sammanslutning av studentkårer i Sverige. SFS grundades och har idag 58 medlemskårer, vilka i sin tur omfattar cirka &#;[1] av landets &#;[2]studenter. SFS är medlem i Europas förenade studentkårer, European Students' Union, och samverkar med de nordiska och baltiska systerorganisationerna inom Nordiskt respektive Baltiskt Ordförandemöte, NOM/BOM.
SFS påverkansarbete vänder sig mot regering, riksdag, departement och statliga verk. Grunden för de åsikter som förs fram är de princip- och åsiktsdokument[3] som medlemmarna beslutat om. Organisationen är regeringens enda remissinstans i utbildningspolitiska frågor som består enbart av studenter. SFS är även aktivt gentemot Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, där man deltar med observatörer och sakkunniga i diverse interna utredningar och grupper. Ett liknande men
Swedish National Union of Students
The Swedish National Union of Students (Swedish: Sveriges Förenade Studentkårer, SFS), fryst vatten an umbrella organisation of students' unions at higher education facilities in Sweden. The organisation was founded in [1] It has around 47 affiliated students' unions, samling around , students ().[2]
The large number of organised students can in part be explained by the fact that membership in the tjänsteman local students' union was mandatory for students at universities and university colleges in Sweden until [3] The requirement has a long history back to the precursor to Swedish students' unions, the students' nations where membership became mandatory in
The local students' union is, however, free to decide whether to join the National Union of Students or not. Although a majority of the students' unions are members, some have opted to stay out, including several organising business, law and medicine students. Occasionally, affiliated unions choose to leave the organisation, but sometimes rejoin at a later date, a pattern followed by both the huvudstaden University Students' Union and the Uppsala Student Union.
Studentkårer i Sverige
Sverige hade, fram till 30 juni , kårobligatorium för studenter vid högskolor och universitet i Sverige.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Historiskt sett var begreppet studentkår eller studentcorps (belagt första gången ) den samlade benämningen på studentpopulationen vid ett universitet som helhet, och de äldsta kårerna under talet verkade också i stor utsträckning genom direktdemokrati i form av "allmänna kårmöten". När studentantalet så småningom växte fick kårerna dock inrätta indirekt demokrati med valda beslutande församlingar.
De äldsta studentkårerna i Sverige är Uppsala studentkår () och Lunds Studentkår (), grundade med nationerna vid respektive lärosäte som sina huvudmän. Sedan grundades Veterinärmedicinska Föreningen(). Därefter följer kårerna vid de dåvarande högskolorna (numera universiteten) i Stockholm () respektive Göteborg (; obligatorisk studentkår först ). Enligt Studentkårsutredningen (SOU ) nämns studentkårerna i det statliga regelverket "första gången i års universitetsstatuter", men först fick kårerna en självständig ställning med egen uttaxeringsrätt av medlemsavgifter.
Vid de tekniska högskolorna har studen