Halsfluss efter tonsillektomi
Tonsillit, faryngit, peritonsillit
Symtomen vid tonsillit (halsfluss) är halssmärta, sväljsmärta och ibland feber. Patienten insjuknar oftast akut och vanligast under senvintern. Både bakterier (oftast streptokocker) och virus kan vara utlösande orsaker. I de fall orsaken är bakteriell behandlas tonsilliter med antibiotika. Med peritonsillit (halsböld) menas en tonsillit som spridit sig djupare in i vävnaden ovanför tonsillerna. Det bildas en varböld i svalget och patienten får ensidig svalgsmärta, grötigt tal och svårt att gapa och svälja samt oftast feber. Oftast behöver patienterna remitteras till öronläkare för att denne ska punktera varbölden i svalget.
Tonsilloperation innebär borttagande (tonsillektomi) eller reducering av halsmandlarna (tonsillotomi). Ingreppet utförs huvudsakligen på barn men även vuxna opereras.
En tonsillit läker som regel ut helt inom en dryg vecka , men funktionen brukar vara återställd tidigare. Peritonsilliter uppträder oftast efter en tonsillit och kan sedan pågå i upp till 2 veckor. Den samlade tiden för helt återställd funktion kan då uppgå till 3 veckor.
Vid operation läker normalt såren i svalget inom dagar efter tonsillektomi och efter d
Tonsiller: Är detta dags för att ta försvunnen dem? (Tonsillektomi hos fullvuxna personer och barn)
Tonsillerna hjälper mot att bygga upp immunförsvaret. De existerar en fristad.
De hindrar infektioner från för att komma ner i kroppens lägre strukturer, luftrören samt lungorna.
Att ta bort dem har ingen negativ konsekvens på immunförsvaret eftersom deras funktion tas över från andra komponenter i immunförsvaret.
De cervikala alternativt palatinala tonsillerna (Tonsillae palatinae) är en parigt kroppsdel som ligger längst bak i halsen, mellan dem två bågarna. Vävnaden klumpar ihop sig till vad som kallas kryptor. dem ska existera tydligt synliga när munnen öppnas. beneath fysiologiska förhållanden är dem rosa mot färgen.
Ont inom halsen, aptitlöshet, trötthet, sväljsvårigheter, dålig utandning eller upprepade infektioner inom de övre luftvägarna?
Dessa symtom kan även betyda för att du äger problem tillsammans dina tonsiller.
- En paratonsillär varböld är ett avgränsad varig säck runt tonsillerna.
- Akut en infektionssjukdom orsakad av epstein-barr-viruset orsakas från Epstein-Barr-viruset - infektiös mononukleos.
- Tonsillförstoring (hypertrofi) - Tonsillerna existerar förtjockade samt försämrar luftvägarnas genomtränglighet. dem kan orsaka snarkning samt sömnapné.
- Halsfluss - Tonsillerna samt halsen
Obstruktiva besvär (snarkning)
Vuxna patienter med snarkningsbesvär i kombination med tonsillhypertrofi ska genomgå en nattlig andningsregistrering (NAR) eller sömnregistrering (PSG) innan tonsilloperation. Detta för att skilja mellan snarkning och Obstruktiv sömnapné . Föreligger OSA kan detta påverka val av behandling, det peroperativa omhändertagandet samt uppföljning efter operation.
För barn är utredningen en annan jämfört med vuxna. Såväl nattlig andningsregistrering som sömnregistrering anses i normalfallet inte vara obligat för att fastställa indikationer för tonsilloperation vid obstruktiva besvär. I stället görs en sammanvägning av anamnestiska uppgifter och statusfynd. Även barn med obstruktionssymtom utan mätbara apnéer har visat sig ha nytta av tonsilloperation.
En NAR eller PSG bör dock göras även på barn i de fall där ”status och anamnes inte stämmer”. Utredningarna bör också göras vid allvarliga komorbiditet och vid misstanke om uttalad pediatrisk OSA.
Endoskopisk undersökning bör göras för att avgränsa mellan tonsilloperation och adenoidektomi. Om tonsillerna är uppenbart stora vid det preoperativa besöket (och ändå ska opereras) kan epifarynx istället under