Hur har olika arter
Artbildning
Nästan all nybildning av arter beror vid förändringar inom organismens levnadsmiljö (nisch).
Vad sker när miljön förändras?
- Nya krav ställs vid organismerna
- De individer med högst fitness - d.v.s. dem som passar bäst inom den förändrade miljön - har störst chans för att föra sina gener vidare.
- Om miljön förändras mycket, bildas en fräsch art - eller förändras den gamla, så för att en fräsch kan sägas ha uppstått
Sålunda: En förändring i enstaka populations levnadsmiljö (nisch) leder till för att populationen evolverar - fräsch art uppstår!
Artbildning genom isolering (allopatrisk artbildning)
I det denna plats fallet isoleras de numeriskt värde populationerna från ett berg
Kan också vara
- Vatten
- Mycket stora avstånd
Det nya växtstället är lite annorlunda än det gamla - individer med andra gener än de ursprungliga gynnas
Om populationerna inte kunna återkorsas tillsammans med varandra då (eller om!) den geografiska isoleringen avslutas, har detta bildats numeriskt värde nya arter.
Artbildning genom katastrofer/förflyttning till isolerade platser
Efter stora katastrofer, då många arter dör ut, lämnas ett hel rad nischer öppna.
Vad är ett (ekologisk) nisch?
- En viss arts alla förhållanden till omvärlden
- var den söker att födas,
Biologer känner till närmare 2 miljoner olika sorters organismer – eller arter som biologer kallar det. Och då känner vi förmodligen bara till en liten del av jordens alla levande varelser. För att bringa någon slags ordning i denna enorma massa gör man olika uppdelningar av arterna i grupper och undergrupper. Läran om hur man delar upp liv kallas taxonomi och är ett fascinerande ämne att dyka ner i.
Arter
Art är den mest grundläggande uppdelningen av organismer – bara organismer som är väldigt lika varandra kan sägas vara av samma art. Exempel på arter är vitsippa, lejon och människa. Alla lejon tillhör alltså samma art, liksom alla människor och alla vitsippor.
Men hur lika varandra måste två organismer vara för att räknas till samma art? Jo, de måste vara så pass lika, sett till arvsmassan, att de kan få avkomma ihop. Dessutom måste också avkomman kunna få avkomma med varandra. Enkelt uttryckt måste de alltså kunna få ”barnbarn”.
Det finns organismer som är så pass lika att de kan få en generation avkomma, men som samtidigt är så olika att avkomman sedan inte kan få egen avkomma. Exempel är hästar och åsnor. De kan visserligen para sig och avkomman, som
Evolutionen - människans utveckling
Människan och aporna hade gemensamma förfäder till för ungefär 7 till 6 miljoner år sedan. Vi är idag mest släkt med schimpanser.
Bild: Wally Gobetz
Homo sapiens kom till Europa för 40 år sedan under den senaste istiden. Då låg det en tjock inlandsis över det som idag är Skandinavien.
Tidiga människoarter
För 2,,6 miljoner år sedan levde homo habilis, "Den händiga människan". Hon var cirka cm lång och kunde tillverka redskap av trä, ben och sten.
För 1,,3 miljoner år sedan utvecklades homo erectus, "Den uppresta människan". Hon var cm lång, gjorde bättre redskap och använde eld. Med längre ben kunde hon springa snabbt och gå långt på stora grässlätter.
För år sedan kom föregångarna till en ny art människor. De vandrade ut ur Afrika för år sedan och utvecklades till neandertalare och denisovamänniskor.
Neandertalarna slog sig ner i Europa. De överlevde i djupa skogar och berg tack vare kraftiga kroppar och starka muskler. De hade ljus hy och rött hår. Denisovamänniskorna befolkade Asien. De var mörka i hyn och brunögda.
Så kom den senaste istiden. Utanför isen krympte skogarna och slätterna växte. För 30 år sedan dog