Statsskicket i italien

Innehållsförteckning
Sverige är ett konstitutionell monarkistisk enhetsstat
Italiens politik, stora klyftor mellan rika samt fattiga regioner
Parlamentarism – ger demokratisk och rättvis fördelning dock kräver längre behandlingsprocess
Presidentstyre – kvicka åtgärder dock inskränkta rättigheter
Likheter respektive skillnader
Slutsats
källförteckning

Utdrag
Sveriges politiska system existerar uppbyggt kring hur statens funktioner existerar fördelade samt organiserade mellan olika statliga organ. inom västliga demokratier används numeriskt värde huvudsakliga modeller för denna organisering: presidentiellt och parlamentariskt.

ett central komponent i detta parlamentariska systemet är för att det bygger på tillit och tolerans mellan regeringen och parlamentet.

Systemet bygger vid principen angående maktdelning, var den verkställande makten samt den lagstiftande makten existerar separata grenar inom organisationen.

Den verkställande makten innehas från statschefen (som även förmå kallas president), medan den lagstiftande makten ligger hos parlamentet.

på grund av att ett fåtal en helhetsbild av hur ett lands politiska struktur fungerar inom praktiken måste man ta hänsyn mot vilken politisk gr

Italien

Repubblica Italiana Republiken Italien
Nationalsång:&#;Il Canto degli Italiani
Huvudstad (även största stad)		Rom
Officiellt språk		Italienska1
Demonym		italienare; italiensk[1]
Statsskick		Republik
&#;-&#;	President	Sergio Mattarella
&#;-&#;	Premiärminister	Giorgia Meloni
Självständighet		Italiens enande&#;
&#;-&#;	Deklarerad	17 mars &#;
&#;-&#;	Erkänd	17 mars &#;
Yta
&#;-&#;	Totalt	&#;&#;km²[2]&#;(e)
&#;-&#;	Vatten&#;(%)	2,4&#;%
Demografi
&#;-&#;	&#;års uppskattning	60&#;&#;[4]&#;(e)
&#;-&#;	&#;års folkräkning	59&#;&#;[3]&#;
&#;-&#;	Befolkningstäthet	inv./km²&#;(e)
BNP&#;(PPP)		&#;års beräkning
&#;-&#;	Totalt	▲ 3, biljoner USD[5]&#;(e)
&#;-&#;	Per capita	▲ 54 USD[5]&#;(a)
BNP (nominell)		&#;års beräkning
&#;-&#;	Totalt	▲ 2, biljoner USD[5]&#;(8:e)
&#;-&#;	Per capita	▲ 36 USD[5]&#;(e)
Ginikoefficient&#;()		▲ 32,9[6]&#;
HDI&#;()		▲ 0,[7]&#;(e)
Valuta		Euro2 ()
Tidszon		CET(UTC+1)
&#;-&#;	Sommartid	CEST&#;(UTC+2)
Topografi
&#;-&#;	Högsta punkt	Mont Blanc, 4 ,45&#;m ö.h.
&#;-&#;	Största sjö	Ga Stadsstat En stadsstat eller stadsrepublik, även fristad, är ett historiskt begrepp för en stat som enbart bestod av en stad och dess närmaste omland, där styret utövades av den borgerliga staden. Begreppet skapades av brittiska historiker under andra halvan av talet för att beskriva det speciella statsskicket i de fria städerna i antikens Grekland liksom i medeltidens och renässansensItalien.[1][2] Tillsammans med Romerska riket före Julius Caesar utgjorde dessa de äldsta republikerna. Motsatsen är stater med vidsträckta landområden&#;– på tyska Flächenstaat (men på svenska finns inte någon vedertagen antonym). Moderna självständiga stadsstater är exempelvis San Marino och Singapore. Ett vanligare begrepp för nutida småstater är samlingsbegreppet mikrostat, som även omfattar små östater (exempelvis Malta) som kan ha flera städer. I nutida federationer kan stadsstater finnas som delstater. Ett exempel är de tyska städerna Berlin, Hamburg och Bremen. Förhistoria [redigera | redigera wikitext] De första stadsstaterna uppkom i Främre Orienten under den tidiga bronsåldern. De mest välkända stadsstaterna fanns i det forntidaMesopotamien. Sumererna levde i ol