Valenselektroner kol

Molekylbindning kallas också kovalent bindning eller elektronparbindning.

Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som har gasform vid rumstemperatur är det vanligt att dela på elektroner till exempel syre, kväve, väte, fluor och klor. Atomerna sitter då ihop två och två.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

I exemplet ovan med väte nedan har atomkärnorna en proton. Varje väteatom har en valenselektron. Dessa två elektroner går runt båda atomkärnorna. Det innebär att båda väteatomerna får fullt yttersta skal eftersom de har elektronerna gemensamt. K-skalet är fullt med två elektroner.  Detta kallas molekylbindning.

När atomer har molekylbindning är det alltid bara valenselektronerna som berörs. I den organiska kemin binds alltid atomerna ihop med molekylbindning. Vanligtvis visas bindningarna med streck. Varje streck motsvaras av två valenselektroner d.v.s. en molekylbindning. Vätet har en valenselektron och kolet har fyra.

Bild: OskarUggla / UgglansNO ©

Anledningen till att kolet har fyra streck eller fyra molekylbindningar är att den får då fullt yttre skal. Kolet lånar en elektron från fyr

Skillnad mellan valenselektroner och fria elektroner

Huvudskillnad - Valence Electron vs Free Electron

En atom består från tre typer av subatomär partikel: elektroner, protoner samt neutroner. Protoner och neutroner ligger inom atomens kärna. Elektroner ligger utanför kärnan. Dessa elektroner är inom kontinuerlig rörelse runt kärnan vid vissa avstånd. Banorna som dessa elektroner rör sig in kallas elektronskalor eller orbitaler. En atom kan äga en alternativt flera orbitaler. Valenselektroner existerar de elektroner som kunna hittas inom en atoms yttersta omgång. Frielektroner existerar inte bundna till atomer. Dessa elektroner finns inom gitterstrukturer. dem befinner sig i fri rörlighet inuti gallret. Huvudskillnaden mellan valenselektroner och fria elektroner existerar det Antalet elektroner existerar en basal egenskap medan antalet fria elektroner existerar en gitterfastighet.

Viktiga områden vilket omfattas

1. vilket är valenselektroner
- Definition, modell, effekt vid oxidationstillståndet
2. vilket är fria elektroner
- Definition, Förekomst
3. Vad existerar skillnaden mellan valenselektroner samt fria elektroner
- Jämförelse från viktiga skillnader

Nyckelord: atom, atomnummer, elektroner, fria elektroner, gitter, metall,

  • valenselektroner kol

    • I valensskalet (det yttersta elektronskalet som innehåller elektroner) finns det 8 eller färre elektroner. K-skalet innehåller maximalt 2 elektroner som valensskal. Även om elektronskalet har plats för fler elektroner än 8, så fylls den bara till 8 om det är valensskal, vilket kallas för oktettregeln.

    Det är antalet valenselektroner som ger atomen dess egenskaper. Alla atomer som har ett visst antal valenselektroner beter sig på ett liknande sätt. Detta yttrar sig bland annat i vilken sorts bindning atomerna kommer att ha. När en atom eller jon har 8 valenselektroner säger man att den har ett ädelgasskal, och har då väldigt svårt för att reagera med andra ämnen, och är energimässigt väldigt stabil.

    Vid övergångsmetallerna fyller man de inre elektronskalen i stället för det yttre. När man kollar på övergångsmetaller som kommer efter varandra, så innehåller de fler elektroner, men har inte nödvändigtvis fler valenselektroner.

    Atomer kommer spontant reagera för få ett fullt valensskal på grund av att de blir mer energimässigt stabila. Läs mer om detta i intramolekylära bindningar.

    Elektronformel

    För att visualisera hur många valenselektroner som en atom har så använder m